Stop it

Herregud vad detta gjorde mig känslosam?! Att ligga ensam i en sjukhussäng med sladd och slang kom åt precis de där punkterna i mig, de som jag inte visar, rättare sagt aldrig visar. Blev som ett litet barn igen som tårarna bara rinner på. Men Sofia vafan! Här tror jag att jag har gått och blivit döende och att jag inte kommer att vakna imorgon! Men. Det här gör ju människor var och varannan dag. Jag har ju 'bara ont i magen'. Och de ville ju bara att jag skulle ligga över för skojsskull, för de hade så lite patienter just inatt, eller hur! Tänk de som har det tio gånger värre och verkligen är sjuka och som är döende, på riktigt!! Så. Nu känns det mycket bättre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0